Ett annat jag

Det är bara ett par månader sen, men det känns som en hel livstid, jag blev singel.
Något jag inte har ångrat en sekund, vilket jag, enligt alla känslors lagar, borde ha gjort. I alla fall för någon dag. De få gånger jag ändå känt att jag saknat honom har det gått över otroligt fort när jag kommit ihåg saker han gjorde mot mig som fick mig att bli ledsen.

Dessutom, finns det ingen som är upprörd över att det är slut. Alla jag pratat med har varit överlyckliga för min skull att jag vågade ta steget.

Det är ett annat jag som har vaknat, mer självförtroende än någonsin innan - en styrka som inte tänker slockna.

RSS 2.0